ÖVERSIKT KRITERIER   |  KATEGORIER: Ej Tillämplig (NA), Ej bedömd (NE), Kunskapsbrist (DD), Livskraftig (LC),
  Nära hotad (NT), Sårbar (VU), Starkt hotad (EN), Akut hotad (CR), Nationellt utdöd (RE)

Kommentera bedömning:

Kommentarsfunktionen stängd för preliminärbedömning av rödlistan 2020

Tack för alla synpunkter

Melanogrammus aeglefinus

Organismgrupp:
Fiskar  
Familj:
Gadidae  
Vetenskapligt namn:
Melanogrammus aeglefinus  
Svenskt namn:
kolja  

Kategori 2020:
VU  

Kriterium 2020:
B1ab(v)+2ab(v); D2  

Kriteriedokumentation 2020:
Kolja förekommer längs Nordatlantens kuster från USA till Newfoundland samt från Portugal till Island, Svalbard och Novaja Semlja. Bestånden har varit föremål för ett omfattande fiske sedan 1800-talet, och under 1900-talet har det skett stora svängningar i beståndsstorlek. De kommersiella landningarna i Nordsjön och Skagerrak minskade kraftigt under 1930-talet, varefter de ökade efter andra världskriget följt av minkning under 1950-talet och därpå ökning under perioden 1960-1980 varefter bestånden kollapsat. Arten har tidigare haft reproducerande bestånd längs den svenska västkusten från Bohuslän till Öresund. Flertalet av dessa är utslagna sedan senare delen av 1900-talet och i dagsläget förekommer lek endast i Gullmaren (mycket litet och svagt bestånd) och i Öresund (litet och stabilt bestånd, till stor del tack vare det trålningsförbud som rått i området sedan 1932, OBS Inga IBTS data). Merparten av den kolja som fångas på svenskt vatten har sina lekplatser i djupare delar av Nordsjön och i västra delen av Norska rännan. Mängden kolja i Kattegatt under 2010-talet bedöms vara <1% av vad det var i början av 1900-talet. Arten fångas i starkt varierande antal i yrkesfisket. Enligt ICES är bestånden i Nordsjön och Skagerrak stabila (fast hög fisketryck och generellt låg rekrytering men enstaka stora åldersklass sedan 2002), medan landningarna i Kattegatt och sydvästligaste Östersjön fortsatt minskar. Arten har relativt kort generationstid (9 år), och merparten av minskningen skedde längre tillbaka än under bedömningsperioden på tre generationer. Svensk förekomst: Bofast och reproducerande, Svensk invandringshistoria: Spontan. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4200 (3000-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (10-30) km². Uppskattat 10 km2 i vardera Gullmaren och Öresund. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(v)+2ab(v); D2).  

Kategori 2015:
VU  
Kriterium 2015:
D2  
 


ArtDatabanken, SLU, Box 7007, 750 07 Uppsala - Växel 018-67 10 00 - karin.ahrne@slu.se, ulf.bjelke@slu.se, lena.tranvik@slu.se
Cookies | Behandling av personuppgifter