ÖVERSIKT KRITERIER   |  KATEGORIER: Ej Tillämplig (NA), Ej bedömd (NE), Kunskapsbrist (DD), Livskraftig (LC),
  Nära hotad (NT), Sårbar (VU), Starkt hotad (EN), Akut hotad (CR), Nationellt utdöd (RE)

Kommentera bedömning:

Kommentarsfunktionen stängd för preliminärbedömning av rödlistan 2020

Tack för alla synpunkter

Hippoglossus hippoglossus

Organismgrupp:
Fiskar  
Familj:
Pleuronectidae  
Vetenskapligt namn:
Hippoglossus hippoglossus  
Svenskt namn:
hälleflundra  

Kategori 2020:
EN  

Kriterium 2020:
A2cd; B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i,ii)  

Kriteriedokumentation 2020:
Hälleflundra är en nordatlantisk art med utbredning från USA till Vita havet och Novaja Semlja. I Europa finns den söderut till Biscayabukten. I svenskt närområde finns den uppträder den någorlunda regelbundet i Nordsjön, Skagerrak och norra Kattegatt. Arten har vid några tillfällen observerats söderut till Öresund och sydvästligaste Östersjön. Fram till 1880-talet skedde ett riktat backefiske vid Måseskär men historiskt har merparten av det svenska fisket skett i Norska rännan samt längre västerut i Norska havet. Hälleflundran har genom hård exploatering blivit oerhört sällsynt i svenska vatten och beståndet bedöms åtminstone ha halverats de senaste 55-60 åren (tre generationer). Arten fångades under förhållanden som tyder på lek i de djupare delarna av Norska rännan i början av 1990-talet, och åter under vintern 2010/2011, däremot inte under mellanperioden. Hälleflundra fångas fåtaligt i provtrålningar och IBTS ger troligen ett dåligt mått på populationsutvecklingen. Analyser av historiska landningar från svenska båtar från kustnära långrevsfiske längs svenska västkusten (så kallat koljebackefiske, för vilket data finns för 1919–1960) visar en brant nedgång i fångst per ansträngning mätt som kg per krok och fiskesäsong under 1920- och 1930-talen och hälleflundra försvinner helt från fångststatistiken under 1940- och 1950- talen. Landningsstatistik från 1914 visar att i Nordsjön kraschade beståndet redan efter 1920 men ytterligare en halvering av landningarna skedde mellan 1960 och 2010. Den senare kraschen är ännu mer markant i svenska landningar som sjönk från 40 ton till under 10 ton från mitten på 1950-talet och nutid. I Skagerrak och Kattegat ses inte detta mönster så tydligt utan där ses snarare en topp i landningar runt 1950 för svensk del och runt 1970 internationellt. I perioden med bra landningsstatistik 1973-2017 ses dock en minskning för svenska landningar från runt 15 ton till runt 5 ton. I Sverige har de totala landningarna i regel varit låga (2-9 ton) sedan 1995 men 2010 ökade landningarna drastiskt till 16 ton, troligen för att fisket skedde på en ansamling av lekfisk. För att skydda arten blev den därefter fredad under lektid och från 2014 och framåt är landningarna åter på låga nivåer (4-5 ton). Svensk förekomst: Bofast och reproducerande, Svensk invandringshistoria: Spontan. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (0-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (0-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 876,5 (0-1753) km² och förekomstarean (AOO) till 10 (0-20) km². Enbart lek i djupområden i Norska rännan. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 65 (50-80) % under de senaste 60 åren. Baserat på landningar i Skagerrak/Kattegatt. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och faktisk eller potentiell exploatering av arten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (A2cd; B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i,ii)).  

Kategori 2015:
EN  
Kriterium 2015:
A2bc; B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i,ii)  
 


ArtDatabanken, SLU, Box 7007, 750 07 Uppsala - Växel 018-67 10 00 - karin.ahrne@slu.se, ulf.bjelke@slu.se, lena.tranvik@slu.se
Cookies | Behandling av personuppgifter